2016 09 01 • Redaktionen

Fyra sätt ljud påverkar dig i din arbetsmiljö

Du visste säkert att en bullrig ljudmiljö på din arbetsplats påverkar din effektivitet. Men visste du att 12 havsvågor per minut kan göra dig lugn? I den här artikeln tittar vi närmare på hur buller och annat ljud påverkar oss.

Vi utsätts för ljud hela tiden, mestadels sådana som vi egentligen inte vill höra. En del tänker vi inte ens längre på att vi hör. Ändå påverkar de oss. Tänk till exempel på hur skönt det är när en fläkt slutar surra, fast du inte har tänkt på att den var på.

Vi borde designa mer för öronen. Det tycker Julian Treasure, ljudkonsult. Det handlar inte om hörlursdesign. Nej, det handlar om ljuddesign. I dag finns det arkitekter för det mesta. “Vanliga” arkitekter, inredningsarkitekter och stadsplanerare, men alla designar mer för ögat än för örat. Det finns inga ljudarkitekter, inga som tar hänsyn till “den osynliga arkitekturen”, som han kallar det. Julian har gjort flera TED-talks som alla kretsar kring ljud (TED står för Technology, Entertainment and Design, och är en ideell organisation som sprider insikter och kunskap). Ett av dem – The 4 ways sound affects us – gav oss inspiration till att djupdyka i ljudvågornas värld. Här följer de fyra sätt ljud påverkar dig.

1. Fysiologiskt – pulsen följer ljudet

Ljud påverkar vår hormonutsöndring, vår puls, vår andning och våra hjärnvågor. Ljud som är höga, plötsliga eller stressande på annat sätt får oss att utsöndra stresshormonet kortisol. Det är i sig ett viktigt hormon som t.ex. hjälper till att reglera blodtrycket, men om man har höga kortisolnivåer länge kan det göra det svårt att lagra minnen. Hur mycket buller som behövs varierar från person till person, och vissa är känsligare än andra. Vanligt ventilationsbuller räcker för att man ska kunna hitta förhöjda halter av kortisol hos personer som är ljudkänsliga. Med stresshormon i kroppen får vi förstås också högre puls och snabbare andning. I ett annat TED-talk visar Julian en graf över hur lärares puls (röda fyrkanter) korrelerar med ljudvolymen i klassrummet (svarta diamanter):

ljud stress puls lärare decibel

När ljudet går upp går pulsen också upp. Bildkälla

Ljud kan så klart påverka åt andra hållet också, och i stället få oss att lugna ner oss. Julian berättar att ljudet av vatten kan sänka vår puls och andningsfrekvens. Vågskvalp med en hastighet av ungefär 12 vågor per minut är lugnande – kanske är det för att det är ungefär den frekvensen en sovande människas andning har.

2. Psykologiskt – känslorna påverkar reaktionen

Musik är den kraftfullaste formen av ljud, berättar Julian. Enligt honom beror det på att vi känner igen det och får blixtsnabba associationer – musik gör mycket med oss. För att illustrera det här spelade han 1 sekund av två musikklipp – och nog har de flesta omedelbara associationer att komma med.

Fysiskt spelar det ingen roll varifrån ett högt ljud kommer – spelar du på samma ljudnivå kan du få hörselskador av din favoritmusik likaväl som din hatmusik. Däremot finns det en psykologisk skillnad – forskare vid Karolinska institutet har fått fram resultat som tyder på att vi störs mer om vi ogillar källan till bullrett. Kanske är du mer tolerant om favoritkollegan pratar högt i telefon än om det är den där störande typen som aldrig diskar som är källan till oljudet?

3. Kognitivt – arbetsminne är en ändlig resurs

Vi kan bara koncentrera oss och lyssna på en sak i taget. Julian demonstrerar det effektfullt (du behöver bara titta några sekunder):

Så fort det finns andra ljud tar det kognitiva resurser – vi har bara en viss bandbredd, som Julian förklarar det. Våra kognitiva resurser är ändliga, och allt som händer runt omkring oss tar resurser från vår huvuduppgift. Helena Jahncke, forskare vid Högskolan i Gävle, har visat att vi störs redan när andras prat är på en sådan volym att vi precis uppfattar det.

Högljudda öppna kontorslandskap får ofta rollen som boven i effektivitetsdramat, men forskarna är inte överens om hur illa det är. Vissa, till exempel Julien och den svenska hjärnforskaren Katarina Gospic, menar att produktiviteten går ner med så mycket som 66 %, men alla är inte överens om siffrorna. De flesta studier är i alla fall eniga om att produktiviteten hämmas i kontorslandskap, även om det också finns de som visar att produktiviteten är bättre i små kontorslandskap än i egna rum (men större kontorslandskap på 25 personer och uppåt var dåligt i den här studien också).

4. Beteendemässigt – buller gör oss till sämre människor

Ljud påverkar vårt beteende på ett väldigt grundläggande sätt, berättar Julien: vi dras till ljud vi gillar och vill bort från de vi inte gillar. Om vi måste stanna i närheten av det oönskade ljudet – till exempel om det är en del av vår arbetsmiljö – skadas vår hälsa. I en annan video berättar Julian att buller på kontoret inte bara gör människor mindre produktiva, utan dessutom gör dem mindre hjälpsamma.

Skippa bullret och använd vågkraft

Det finns alltså goda skäl att inte ha en för hög ljudnivå på kontoret – det är helt enkelt inte bra för våra kroppar och psyken. Arbetsmiljöverket har utvecklat en app för att mäta ljudvolymen i omgivningen. Enligt dem är den inte perfekt (eftersom olika mobilmikrofoner är olika bra), men den kan i alla fall ge en fingervisning. Om ljudnivån känns för hög är det förstås dags att göra något åt den. I den bästa av världar skulle man vilja börja om från början, bygga ett helt nytt kontor utan ständigt surrande ventilation och med bra akustik, men de flesta av oss får nöja oss med att skaffa olika ljudabsorbenter. Och kan du verkligen inte komma undan kontorsljuden – skaffa ett par bra hörlurar och lyssna på vågor som rullar in mot stranden, sisådär 12 per minut.

Tycker du om att veta vad som finns bakom våra beteenden? Fortsätt gärna med någon av de här artiklarna om du också gillar att kika in bakom kulisserna:

Klädpsykologi del 1 – så styr kläderna andras uppfattningar om dig
Psykologi: Utnyttja hjärnans mekanismer och få med dig skeptikerna
Smartphones på jobbet: 3 vanliga uppfattningar – stämmer de?

Prenumerera på våra artiklar


Våra senaste artiklar

intrana%cc%88t-digital-workplace-feature

Intranätet och arvtagaren: den digitala arbetsplatsens intåg

digitala-verktyg-kreativitet-sverige-feature

Står allt rätt till i det digitaliserade Sverige? Ny data.

tjänstledigt guide regler lagar

Tjänstledigt från jobbet – guide till regler och rättigheter

Välja rätt ledningssystem - guide

Hemligheten bakom att välja rätt ledningssystem i 23 checkpunkter